Tillberga hemma, även känt som ”Änglandaslakten”

Så. Tillberga hemma. En udda fågel i DIV3-sammahang. Primärt då meritlistan mer eller mindre innebär att ingen av spelarna i laget beträtt en handbollsplan, någonsin. Så här långt ner i seriesystemet, alltså. Tillberga har till säsongen mönstrat ihop en både stor och kompetent trupp med spelare som, om redaktionen tolkat det rätt, vill trappa ner sin satsning men fortfarande kasta boll och på kamratligt vis spöa på folk. Och dem gör det bra. Vi känner igen några spelare från förr där framförallt Daniel Hermansson från Hallstahammar sticker ut med skott lika hårt nu som då. Vi kan också konstatera att han var snyggare på den tiden han bar rött matchställ, till skillnad från dagens gröna, vilket han inte var sen att hålla med om. Vi har pga skador och lite frånvaro fortsatt tunn trupp och det går initialt tungt. Det känns som en evighet innan vi vid 5.50 spelat får till ett utspel till Simma på högerkanten som förvandlar 0-3 till 1-3. Tillberga pressar på bra och diciplinerat, men kanske inte fullt så hårt som vi väntat oss, och ändå dröjer det ytterligare ca fem minuter innan Olle lirkar in nästa boll och vi har 2-6 på tavlan vid 10.31 spelat. Relativt målsnålt åt båda håll då vi hinner ställa om förhållandevis bra under Tillbergas uppspel, men det är alldeles för virrigt framåt med mycket tekniska fel och siffrorna fortsätter dra ifrån. Vi går till halvtidsvila med mindre smickrande 7 - 18 på resultattavlan. Fokus i andra blir att försöka hitta lite mer flyt och att inte stressa fram så mycket tekniska fel, och på så vis snygga till siffrorna lite. Jag vet inte om jag kan säga att vi lyckas, vi gör 10 bollar i andra vilket är på tok för lite, och Tillberga gör ytterligare 18, men jag tycker ändå vi håller humöret uppe och stretar på trots en för dagen omöjlig uppgift vilket kollektivet ändå ska ha cred för. Slutresultatet skrivs således till 17-36. Matchen spelas för alla inblandade ”av” utan några oegentligheter eller direkt onödiga situationer, och är trots ojämnheterna lagen emellan ändå lite sådär smågemytlig. Protokoll VIS - Tillberga Kuriosa Vi mönstrar 9 man, dem 13. Vi tar 1 utvisning, dem ingen. Vi har 6 målskyttar, dem 11. Enskilt flest mål i båda lagen presteras av såväl Olle, som Tillbergas Daniel Hermansson och Daniel Grönvalls, 6 bollar var. Vi har återigen flera spelare som håller över 60 minuter, eftersom dem återigen inte har något val. Börjar bli tjatigt. Momme står för flera demonräddningar men vi sumpar returerna på flera av dem. Liljegren vispar in ett omöjligt läge från vänsterkanten där ingen, inklusive han själv och eventuell skapare av allt som existerar har någon som helst förståelse för hur bollen går in. Han har ingen vinkel. Han har heller ingen styrsel på kroppen utan påminner lite om hur en panikslagen strömming beter sig om du kastar upp den i luften och skjuter den åtta gånger med ett hagelgevär. Men hårt stolpe in, det fixar han. Ali, 16 bast, från P19 stöttar upp vår tunna trupp och gör det bra. Han noterar sina första mål i seniorsammanhang och stjäl lim från motståndarnas skor utan att dem verkar märka det. Jacob har odlat en mustig mustasch. Emil sopar skallen i Hermansons dito och späcker kinden en aning. Inget allvarligare än att det löste sig med nysnö och lite omplåstring. Att tandskyddet satt på plats gjorde inget. Fjärde matchen, och säsongens fjärde A-coach i form av ninjan Vilgot Nord. A-lag herr 0kommentarer

Med tunga fötter kommer asapissatråkiga förluster

Det är inte svinspännande att läsa om bittra förluster, men en sak ska du veta, det är än tråkigare att skriva om dem. Guif borta kommer därav inte rendera prosa utav bibliska proportioner utan några korta konstateranden. Guif mönstrade en mer eller mindre full bänk, vi en mer eller mindre tom. Vi satsar dessutom på att denna säsong ha en ny A-coach varje match. Då vi inte hade hittat någon på vägen lånade Guif ut en åt oss. Det viktigaste är att man är en bra kompis, osv. Vi tror dock att vi kan ha blivit lurade då en E-tuning i våra led innebar säsongens första förlust. Tack vare några supportjuniorer skönk vår medelålder markant till 25,4444 år men det räckte inte riktigt för att match Guif-grabbarnas snitt på 18-19 år, denna lördag. Vi stod initialt alldeles för still bakåt vilket gjorde att dem fick ett komfortabelt försprång. När vi väl kom igång spelade vi jämnt och lyckades vid ett par tillfällen nästan komma ikapp, och med några fler spelare på bänken hade det kanske gått. Men GUIFs generellt goda fysisk i kombination med i stort väldigt kliniska avslut blev för mycket för att vi skulle kunna rädda upp den sömniga inledningen. Vi tackar Guif för en rakt igenom trevlig match. Protokoll GUIF - VIS Kuriosa Vi mönstrar 9 man, dem 14. Vi tar 1 utvisning, dem 3. Vi har 6 målskyttar, dem 9. Enskilt flest mål i båda lagen gör vår egen SnyggOlle, 9 st, näst flest kommer också ifrån dem egna leden när Hunken bombar in 7 st. Vi har återigen flera spelare som håller över 60 minuter, eftersom dem inte har något val. A-lag herr 0kommentarer

Jämnt hemmaderby mot HK Järnvägen

Så, med en miserabel träningsvecka i bagaget, men med ändå en god eftersmak från premiären var det söndagen 23/10 dags för första derbyt, HK Järnvägen hemma. Jesus hade kallat tretton man till match. En uteblev pga bor inte ens här, det är det som kallas långskott. En uteblev pga murar kamin mot en deadline. En uteblev pga småbarnsliv och ej ännu acklimatiserad till ett liv utan sömn. Första tre åren är värst, fast sen blir ynglen kaxiga och så var det plötsligt värre. En uteblev pga darr på manschetten. Tretton små apor hoppade i sängen och fyra hade tydligen hoppat klart. Eftersom HKJ mönstrade betydligt fler kände vi att ett par löpvilliga ben till vore bra, så vi ringde Robocop, aka Frallan. Han mådde varken bra eller var löpvillig, MEN han missar ogärna en handbollsmatch. Med 20 minuter till matchstart slängde han sig på sin fotdrivna velociped och bolmade bort till Änglandahallen. På ledarfronten såg det denna gång annorlunda ut än sist. Dels då förra veckans demoncoach visade sig veta ungefär ingenting om handboll och dels då vi tyckte det var hårt av oss att kräva veckopendling från Södertälje. Istället anslöt P19’s coach Rickard Vestman, Gamräven Hurtig och vår nya tamskåning som vi tillsvidare valt att kalla för EsLöV. Matchen smyger igång och vi får sätta nivå bakåt. Det känns som vi hamnar bra och får bra träff i försvaret. Vi har snabbt 4-2 på tavlan där Doktorn stått för hälften, men lika fort är HKJ ikapp på 5-5. Vi vet sedan innan att Viktor Spennare i HKJ kommer vara ett av de stora (om inte det största) hoten. Han är precis lika bra som väntat och vi har lite bekymmer att få stopp på honom. Spennare har onödigt stor bredd för div3 och är duktig på att dels skjuta så hårt att alla som står i vägen överväger att krypa upp och gömma sig i det egna akterkastellet och dels på att sätta sina lagkamrater i bra lägen. Vi känner dock att när vi får träff på honom försvinner mycket av HKJ’s tempo och satsningen dör en aning, så där försöker vi lägga huvudfokus. Matchen rullar på med kamratligt målbytande sånär som på lite upprörda derbykänslor här och var. Ena stunden ligger vi en boll upp, nästa HKJ. Vid 27 minuter spelat har vi 12-12 och via bland annat en bra TO i slutet går HKJ till halvtidsvila med 12-14 på tavlan, och vi ligger alltså under med två. I andra öppnar vi starkt och känslan bakåt är riktigt bra. Efter åtta minuter har vi vänt 12-14 till 18-15 varav Doktorn stått för fyra bollar. Under den här sekvensen får Frallan in sitt patenterade inspel till Emil på linjen, som bygger på att ett halvt lag är lurat och ouppmärksamt, men vi blir avblåsta pga oklar orsak och får frikast. När vi får tillbaka bollen gör han exakt samma grej igen och han har alltså lurat samma spelare med samma pass två gånger inom loppet av ca 8 sekunder. Sneaky. Kort därpå får Frallan ett kanonfint kontringsläge men viker ner sig i situationen då en hemjobbande HKJ:are springer bakifrån in mellan fötterna på honom. En solklar utvisning som inte betalas ut och Frallans frustration och imponerande vokabulär renderar istället en utvisning för egen del. HKJ utnyttjar övertaget bra och fortsätter jobba ikapp och vi är snart i ett läge där varje mål dom gör innebär reducering med uddamålet. Vi blir aningen pressade att minska ev tekniska fel, och vad brukar det leda till? Bingo, tekniska fakking fel. Situationen blir inte bättre när Wilmer inte särskilt långt därefter kraschar knät och linkar ut med linda och kylpåse. Helt plötsligt var det bara 9 apor som hoppade i sängen igen. Dock räddar JesusJacob upp som den frälsare han är när han motvilligt tvingas upp på nio, och avlossar den fruktade D-ungdomskanonen. Momme skrattar i målet så han nästan tippar. Men 2/2 skott går in i ultrarapid, och även långsamma mål är mål. När vi med kort mellanrum dessutom får två utvisningar, en på Anden (eller var det Hunken?) och en på Liljegren så känner vi hur vi håller på att tappa matchen, alltjämt medan HKJ växer av segervittring och momentkänsla. Med ca åtta minuter kvar är vi i numerärt underläge i fyra av dem, och när den första av dessa utvisningar delas ut har vi 22-20 på tavlan. Asapissadåliga odds att hålla ihop det med andra ord. Men SnyggOlle, Doktorn och Hunken (förstår ni mindervärdeskomplexet andra får i det här sällskapet?) fortsätter att lirka in bollar och kollektivet stänger klart godkänt bakåt där vi också sätter en punkt på Spennare för minskad hopp-&-lek i matchens slutskede. Det innebär att vi bara torskar slutperioden med 5-6 och alltså har 27-26 på tavlan. Pga ett debacle där Doktorn blir liggande i mänsklig ormgrop över slutsignalen med protester från HKJ som följd tilldelas dem två sekunder extra för att få chans till kvittering. Det slutade såhär. Protokoll VIS - HKJ Kuriosa Vi mönstrar 10 man, dem 13. Vi tar 4 utvisningar, dem 1. Vi har 6 målskyttar, dem 9. Enskilt flest mål i båda lagen gör vår egen Doktor Dreamy, 11 st, näst flest står HKJs William Folkö för, 8 st. Vi har flera spelare som spelar över samtliga 60 minuter. A-lag herr 0kommentarer

Säsongsstart, Neumans dröm och Strängnäs borta

Säsongen 22/23 har vi valt att samarbeta med seriekollegorna och de goa gubbarna i nyetablerade Örebro HF. På så vis garanteras vi alla alltid gott om folk på träning och även om ambitionsnivåerna lagen emellan skiljer sig åt får båda lagen god sparring och kommer sannolikt resultera i världshistoriens mysigaste derby, när det väl är dags. Vuxna män gör saker tillsammans, härligt, osv plus plus. Vårt gäng har dock varit segstartat på samma sätt man kan förvänta sig av senildementa farbröder med utslitna höftledsproteser. Uppslutningen har i bästa fall varit skral på träningarna, och vi som varit där stod för ett par veckor sedan och sparkade i målgårdens imaginära grus och diskuterade serieurdragning eller ej. Men med löfte om artilleristöd från vårt p19 vid behov valde vi att köra vidare. Svaga säsongsstarter har vi dock sett förr, och nu som alltid rann det till i bollnerven hos flera vänner saknade till havs. Lördag den 16/10 rullade serien igång för oss och vi åkte 12 glada senildementa farbröder med utslitna höftproteser till Strängnäs för drabbning mot ett på pappret betydligt mindre senildement gäng. Vi värmer mer eller mindre lika många spelare och fyra minuter in har Anden, Sunnefeldt och Larsson petat in en kula var i boet, Strängnäs ingen. Vi får vi en oerhört komfortabel start där motståndet vare sig kommer fram eller förbi. Vi öser inte heller in några mål men stänger effektivt bakåt och tar det relativt lugnt och metodiskt framåt. Runt 6-7 minuter får Strängnäs in ett par bollar och i en av deras kontringar dyker Petter i ett tappert försök (pun unintended) att knipa bollen framför fötterna på en Stängnäsing i full karula. Petter är numera känd för obefintlig timing och kraftigt ifrågasatt förmåga till avståndsbedömning. Att ingen dog förvånade en hel hall och Petter fick gå till ofrivillig vila. Det är dock målsnålt och vid 18.40 spelat är ställningen endast 3-7. Vi har alla möjligheter att pressa dem och dra ifrån men blir lite bekväma, så det sker aldrig. Vi pressar dem enbart som svar när dem pressat oss först, tyvärr. Vi håller ledning med 4-5 bollar fram till ca 1 minut kvar av första halvlek där dem lyckas med ett par snabba pinnar och vi går till halvtidsvila med Olle utvisad på slutsignal, och endast två bollar upp resultatmässigt, 11-13. I halvtid sammanfattar vi enkelt vart hoten finns och varför vi inte löser problemet. Framförallt har Strängnäs nr 14, Jesper Henning Johansson, ställt till lite oreda. Aviga satsningar där han konsekvent gått likadant på utsida två. Inget vi bör behöva införskaffa en högskoleexamen i kvantfysik för att hantera. Vi har också ett ess i rockärmen med vår för dagen tillresta mastodontcoach, Ludvig Neuman. Han må vara en doldis i handbollssverige, men besitter taktiskt kunnande likt det Attila hade när han ledde sinna fruktade Hunner i strid. Med Neumans stenhårda pekpinnar har vi efter tio minuter in i andra utökat ledningen till fem bollar, när Snygg-Olle åker på ännu en utvisning pga i skrivande stund luddig anledning. Här tar Strängnäs en bra TO och vi kommer i otakt. Strängnäsingarna gör fyra raka och det är vår tur till taktisk vila. Vi lyckas rensa skallen en aning, Calle(balle) vrålar något om att alla är sämst och vi ska vinna. Lite som Gottes numer klassiska ”håll han i ryggen för hela ditt jävla liv” fast utan finess. Det funkar dock. Anden gör en hallelelujasatsning som sätter Strängnäs nr 14 rakt i dynghögen, utvisningen är ett faktum och vi har snart 20-25 på tavlan och fem bollar upp igen, och alla möjligheter att gasa ifrån. Här tar dock Palle en utvisning och vips är Strängnäs nästan ikapp på 23-25 med drygt två minuter kvar att spela. Ny taktiskt vila från coach Neuman med solklara direktiv. Alla som inte vinner blir utan mat och får gå hem. Match går igång, vi gör ett tekniskt fel och Strängnäs reducerar ytterligare till 24-25. Neuman sliter sitt hår i frustration, men lyckas ändå uppbåda ett lugn på planen. Under de sista två minuterna faller de sista bitarna på plats och vi kan skriva resultatet till 24 - 27. Solklar coachseger. Tyvärr hamnade ett spelarnamn i protokollet, så Neuman kan inte hävda den som sin. Olyckligt. Protokoll Strängnäs - VIS Kuriosa Vi mönstrar 12 man, dem 13. Vi tar 4 utvisningar, dem 5. Vi har 8 målskyttar var. Enskilt flest mål i båda lagen gör han som får tonårshjärtan att smälta likt en dumle på solvarm asfalt, Anden. Eller Hunken som vi funderar på att döpa om honom till. Lite som Hulken, fast snygg, snabb och smäcker, med hårda avslut. Hunken. Och just det. 9 mål hunkade han in. Liljegren sov enligt rykte i en buske natten innan match. Det är del av hans uppladdning med naturyoga och gröna téer. Neuman hade aldrig sett en handbollsmatch förut. Åtminstone inte live. A-lag herr 0kommentarer

Tre Vintrosakillar kallas till landslagsträning med HU16

Ett glädjande besked kom häromdagen. Oskar Karlsson, Viktor Forsberg och Axel Nilsson har blivit kallade till träningsdag med HU16-landslaget i Tyresö 14/10. Alla tre spelade fram till i år med vårt framgångsrika P16-lag under ledning av Rikard Forsberg. Numer går de alla tre på handbollsgymnasiet i Lindesberg. Vi önskar dem lycka till i Tyresö! https://www.handbollslandslaget.se/herr/ulandslag/ Vintrosa IS 0kommentarer

Visa fler nyheter